Jag hittade en gammal text med rubriken “Att undervisa” skriven av S.Kierkegaard 1859. Det är mer än 100-år sedan den skrevs och för oss som jobbar mycket med utbildning är det här ganska självklart. Det som jag blir mest fundersam över att detta skrevs för mer än 100 år sedan och det är kanske först för 30 år sedan som detta började få ett genomslag i det svenska utbildningsväsendet.

Tyvärr finns det fortfarande många som inte lever efter det som vi ser som självklart. Hur många härskarlärare har du själv varit med om i din skolgång? Sådana som konstant pratat över huvudet på dig? Strunta i dina frågor? Smålett när du har svarat fel frågor? Försökt trycka in kunskap i huvudet utan en uns av motivation? Vitt och brett talat om för alla i klassen att du hade underkänt på provet?

All bra undervisning ska alltid sätta deltagaren och dess kunskapsmål i centrum! Kursledare/Läraren är till för att hjälpa deltagaren att hitta motivation och rätt vägar till den nya kunskapen genom att coacha individen mot sina mål. Varje människa lär sig själv, vi kan vara stöttepelarna som hjälper någon att nå sina mål. Vi måste hitta individen där denna befinner sig idag, både mentalt och kunskapsmässigt och därifrån hjälpa individen vidare.

Jag har själv valt att byta ut alla han till hen, för att göra texten lite mer modern.

Att undervisa – S.Kierkegaard, 1859

Om vi vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste vi först finna henne där hon är  och börja just där. Detta är hemligheten med att undervisa. Den som inte kan det lurar sig när hen tror att hen kan hjälpa andra.

För att undervisa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hen gör men först och främst förstå det hen förstår. Om jag inte kan det hjälper det inte alls att jag vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så är det för att jag är högmodig så att jag istället för att hjälpa henne vill bli beundrad själv.

All äkta undervisning börjar med ödmjukhet inför den man vill lära och därmed förstå att detta med att undervisa är inte att vilja härska, utan att tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.