Igår släpptes rapporten Svenskarna och internet 2017 som Internetstiftelsen i Sverige tar fram varje år. Så vad har hänt sedan förra rapporten? Hur ser trenderna ut? Här har vi sammanfattat de 134 sidorna till lite mer lättsmält material. Varsågod!

Hur använder vi sociala medier – och vad ger det för möjligheter?

Det finns fortfarande massor av möjligheter. Förr bestämde sig företagen för att bara finnas i en till tre sociala kanaler. Idag får de företagen tänka om. Vi använder olika kanaler på olika sätt. Skype för möten, LinkedIn för rekrytering och Facebook för marknadsföring. Twitter kanske mest bara för att. Men fungerar det bra är frågan?

Den överlägset vanligaste sättet att kommunicera på internet är också den äldsta: e-posten. Men andra tjänster utmanar, till exempel chatt. I år skickar nära varannan person direktmeddelanden varje dag. Många fler än tidigare ringer också via till exempel Skype och WhatsApp. Även videosamtal ökar stort i årets mätning.

Andelen personer som använder Facebook ökar fortfarande, och det är fortfarande det största sociala nätverket. Men bland de unga har Facebook minskat det senaste året, vilket beror på att de yngsta inte börjar använda nätverket. Den vanligaste aktiviteten bland de som använder Facebook är att skicka meddelanden via Messenger. För oss företagare innebär det kanske att möjligheten med marknadsföring via Facebook börjar plana ut, och det är dags att se sig om efter andra aktiviteter. Varför inte använda Facebook Messenger för kundservice?

Instagram används idag av mer än hälften av alla internetanvändare. Det är betydligt fler yngre än äldre som använder Instagram, framförallt tjejer. Så gott som alla 12–15-åriga tjejer använder Instagram. Snapchat ökar stort i årets mätning och är en tjänst som används av över 80 procent av såväl män som kvinnor upp till 25 års ålder. Sedan faller användandet snabbt. Det innebär att Instagram och Snapchat har en enorm potential för målgruppsanpassad marknadsföring.

Sammanfattningsvis kan vi säga att behovet av en kanalstrategi aldrig har varit större. Du behöver veta vem du kan nå var med vilket budskap. En effektkartläggning hjälper dig att ta fram en bra strategi. Våga också pröva nya kanaler för att se vad som fungerar. Har man bara rätt innehåll i rätt kanal så fångar man målgruppen.

Hur är det med källkritiken?

Vi söker efter allt mer information på internet. Det är en av de aktiviteter vi ägnar oss åt mest, och så har det alltid varit. Vi läser allt från tidtabeller, nyheter och offentlig information till information om hälsa och bostäder. De allra flesta tycker att det är enkelt att hitta rätt sökord när de använder söktjänster, även om de yngsta och äldsta har något svårare.

Tvärt emot vad man kan tro när man läser mediedebatten är yngre personer rätt bra på källkritik. Yngre är mer skeptiska till information på internet, medan äldre personer anser i större utsträckning att det mesta som de tar del av på internet är pålitligt. Yngre har också i större utsträckning fått utbildning i att värdera information på internet.

Våra viktigaste nyhetskällor på internet är Aftonbladet, följt av Dagens Nyheter och Sveriges Television.

E-handel och prisjämförelser ökar

Nästan nio av tio handlar på nätet. Nästan alla internetanvändare mellan 26 och 55 år har köpt saker via internet. Även bland de över 76 år har mer än varannan handlat via internet. Lika vanligt som det är att handla varor är det att använda internet för att jämföra priser inför ett köp. Nästan sex av tio säljer saker eller tjänster på internet. Mobilt bank-id, Swish och internet- och mobilbank är en orsak till att detta ökat så kraftigt den senaste tiden.

Detta innebär att du måste finnas på nätet om du säljer något. Även om du inte får köp i din webbutik är det viktigt att dina kunder kan se dina priser. Gränserna mellan fysisk butik och webbutik suddas ut allt mer.

Jobba hemma – eller borta

Vi jobbar inte längre nio till fem. Gränserna suddas ut både när det gäller tid och plats. Fler och fler jobbar hemifrån, mer än 50%, gör det regelbundet. Och vi surfar privat på arbetsplatsen. Åtta av tio använder internet på jobbet för privata ändamål, samtidigt som drygt hälften av oss kollar arbetsrelaterade mejl på semestern. De branscher som använder internet mest i sitt dagliga arbete är föga förvånande finansbranschen och därefter it- och kommunikationsbranschen.

Slutsatsen är att det här inte längre är en trend. Det är ett sätt att jobba som är här för att stanna och gränserna kommer troligtvis att vara nästan helt borta om några år i vissa branscher. Men det finns fortfarande en ännu större potential för många att jobba där man går och står och att hålla möten över internet. Det gäller för arbetsgivare att våga släppa kontrollen och i stället se till vad medarbetaren utför och levererar. Min egen reflektion är att man även jobbar på väg till eller hem från arbetet men det tas inte med i rapporten. Man kanske också sitter en stund på söndagskvällen för att planera veckan. Kanske gör internet så att vi jobbar långt mer än vi uppfattar själva och hur bra är det?

Alla använder inte internet

En halv miljon svenskar som inte använder internet över huvud taget. I absoluta tal är det 500 000 svenskar som inte är uppkopplade, varav nära 430 000 är äldre än 66 år. Det är viktigt att komma ihåg den här gruppen, som har lika stor rätt som alla andra att kunna få hjälp och tillgång till samhällsservice. Rapporten konstaterar också att en stor del av de som har tillgång till internet inte har kunskap nog att använda sig utav det fullt ut. De kan inte ta del av de tjänster och möjligheter som finns. Så det är alltså fler än en halv miljon som du inte når med en webbplats eller andra e-tjänster. Glöm inte dem!

Läs hela rapporten

Hitta rätt med effektkarta

5 tips för att mobilanpassa ditt content