Det finns två åtgärder som jag vågar påstå är de viktigaste när det kommer till tillgänglighet, men som nästan ingen tänker på. Du är väl inte en av dem?

När man säger tillgänglighet tänker de flesta på skärmläsare. Och visst ska din sajt gå att läsa med skärmläsare, men tillgänglighet är så mycket mer. Tillgänglighet kan handla om design som hjälper personer med ADHD, eller att personer med musarm kan navigera via tangentbordet. Men det allra vanligaste, och där de flesta webbplatser brister, det är att innehållet ska gå att förstå, oavsett om man har funktionsnedsättning eller ej, oavsett om man är insatt i ämnet eller ej. Och man ska kunna ta sig genom e-tjänster och formulär utan att vilja slänga ut datorn genom fönstret och mordhota den som står bakom sajten.

Tillgänglig text

Tillgänglig text innebär att gå igenom texterna från det stora (sidstruktur och information på varje sida) till det lilla (meningslängd och ordval) och ställa sig tre frågor

  • Är det logiskt?
  • Är det relevant?
  • Begriper man?

Är det logiskt?

Är det logiskt att informationen finns på just den här sidan, just här i strukturen? Och är det logiskt för besökaren? Ofta bygger vi upp våra webbplatser efter vår organisationsstruktur. Det är inte logiskt för användaren. Ett exempel på det är en bank som har sin information om sparformen kapitalförsäkringar under försäkringar och inte spara. De menar att juridiskt sett så är det en försäkring och ska därför vara tillsammans med hemförsäkringar och bilförsäkringar. Tror ni att de får några som sparar via kapitalförsäkringar? Nej, de får ju inte det.

Är det relevant?

Är den här informationen relevant för besökaren? Otroligt många sidor börjar med bakgrund och historia. Om jag vill boka en lokal, söka en utbildning eller beställa tandläkartid är jag ofta helt ointresserad av att företaget har funnits sedan 1876 och att byggnaden är ett före detta slott. Bara säg när det finns lediga tider, hur mycket det kostar och hur jag gör.

Är det begripligt?

Är informationen begriplig för besökaren? Om du har skrivit 20 rader långa stycken, med meningar på fyra rader och ord som hämtade ur valfri roman av Strindberg kan jag säga direkt, nej. Du kommer inte bli förstådd. Det finns massor av forskning som visar att vi behöver luftiga texter med många nya stycken, kortare meningar och vanliga, moderna ord för att kunna ta till oss budskapet. Kolla in någon av de stora dagstidningarna (inte kvällstidningarna) och försök skriva som de så är du hemma.

Tillgängliga formulär

Tillsammans med klarspråk är det här en av de viktigaste faktorerna för tillgänglig webb. Svåranvända formulär orsakar enorma problem och frustration. Samtidigt är det oftast väldigt lätt att åtgärda, bara man tänker till och tar sig tiden.

Låt användaren ta den tid den behöver

En av de viktigaste aspekterna för tillgängliga formulär är att de inte ska behöva fyllas i inom en viss tid, och om man missar det måste man börja om. Jag reser rätt mycket i jobbet och bokar mycket tågresor via SJ. Deras bokningssystem kräver att du ska boka inom 12 minuter. Jag avskyr sj.se.

När jag bokar vill jag ofta dubbelkolla kalendern att jag bokar rätt datum och tid. Jag kanske måste kolla anslutningsbussar och se vilket tåg som matchar bäst med anslutningen. Och ibland ringer telefonen. Jag har hittills aldrig lyckats boka min tågbiljett inom de där 12 minutrarna. Ofta blir jag utslängd åtminstone två, tre gånger innan jag får min biljett.

Hjälp användare att undvika misstag

Skriv tydliga och förklarande ledtexter så att användaren förstår vad den ska fylla i och hur den ska fylla i. Ange vilket format personnummer och telefonnummer ska vara i. Och använd gärna autokonvertering, så att om man missar århundradet i personnumret så fylls det i automatiskt.

Om användaren har fyllt i felaktigt och det inte går att skicka in ska det vara tydligt varför det inte går att skicka in och hur man åtgärdar det. Det underlättar och snabbar på processen högst väsentligt för användaren samtidigt som ni får färre felaktiga formulär och färre klagomål.

Alla ska kunna veta vad man ska fylla i

Skriv ut vad som ska fyllas i utanför fältet. Undvik lösningar där beskrivningen till fältet står i fältet och försvinner när man börjar skriva. Man ska inte behöva radera det man börjat skriva och byta fält för att bli påmind om vad man ska skriva och i vilket format.

I bilden nedan har beställaren fått ett felmeddelande om att det inte finns några taxi/transferresor. Samtidigt finns en transferresa mellan Järpen och Östersund. Det finns också tre knappar för lägg till, två för åtgärder, en för lägg till resenär och en för fortsätt till bekräfta. Det är nästintill omöjligt för en användare att veta vilken knapp den ska klicka på och hur den ska få det rätt.

Gör en guide

Vissa formulär eller e-tjänster är komplicerade och allt kan inte skrivas i anslutning till fälten. Då kan man istället skapa en guide där man ger mer utförlig information. Det kan till exempel vara om det är e-tjänster som kräver att användaren har tagit reda på mycket information innan eller har flera handlingar redo att ladda upp. För att inte behöva påbörja tjänsten och inse att det inte går kan man i guiden skriva vad man behöver ha förberett innan man genomför e-tjänsten och vad man behöver ha redo.

Lär dig hur EU:direktivet påverkar webbarbetet

Med vår kurs i tillgänglighet för webben lär du dig vad EU:s direktiv innebär, hur det påverkar ditt arbete med webben och vad du behöver göra för att uppfylla det. Du får konkreta tips och verktyg och kommer igång med ditt arbete redan under kursen.